Adress:
Industrigatan 2A, 10 tr
112 46 Stockholm
Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se
Stockholm den 9 mars 2007
Inledning
Förenkling av regler
Ökat samarbete mellan myndigheter
Förbättrad service och tillgänglighet
Avslutning
KLYS har av Kulturdepartementet som enda konstnärsorganisation inbjudits att ur ett regelförenklingsperspektiv inkomma med synpunkter på vissa, för konstnärligt yrkesverksamma mycket viktiga, författningar och förordningar inom kultur- och medieområdet.
Vi vill inledningsvis framhålla att vi anser att det råder obalans i urvalet av mottagare för inbjudan. Enligt KLYS borde organisationerna för yrkesverksamma på kultur- och medieområdet, de enskilda konstnärsförbunden själva, direkt erbjudits att lämna synpunkter på promemorian och inte bara, såsom nu, genom KLYS. De flesta av KLYS medlemsorganisationer har en stor andel medlemmar som är egenföretagande konstnärer. KLYS medlemsförbund har också normalt närmare kännedom om hur reglerna ser ut inom olika konstområden än KLYS. Det är oklart huruvida begreppet ’företag’ i inbjudan omfattar den egenföretagande konstnärens verksamhet, men KLYS har valt att tolka in konstnärer med enskild firma i begreppet.
I sändlistan ingår inte heller t ex Konstnärsnämnden,
Författarfonden och Kulturrådet, som visserligen inte är företag eller
företrädare för företag, men vars verksamheter berörs av vissa av de regelverk
som finns uppräknade bland de förordningar som regeringen synes ha för avsikt
att upphäva eller förändra.
En av KLYS viktigaste uppgifter är att förbättra de sociala och ekonomiska villkoren för konstnärligt yrkesverksamma såväl arbetstagande som egenföretagande konstnärer. I detta ingår värnande av en nationell kulturpolitik som ska se till att de av riksdagen beslutade kulturpolitiska målen om bl a kulturell mångfald, tillgänglighet och kvalitet i möjligaste mån uppnås.
Många av de författningar och förordningar som räknas upp i promemorian har till syfte och är nödvändiga för att förverkliga dessa kulturpolitiska mål. De är också på olika sätt positiva för kulturarbetsmarknaden genom att de stimulerar mångfald, rörlighet och tillgänglighet på området. KLYS anser därför att regeringen inte bör genomföra några ändringar i dessa förordningar i förenklingssyfte innan det har gjorts en analys av vilka konsekvenser detta kan få på kultur- och medieområdet och innan det säkerställts att de kulturpolitiska mål som ligger till grund för förordningarna kan uppnås.
Även om vi inser att det kan finnas fördelar med förenklingar i olika regelverk för vissa företag på kultur- och medieområdet, ser KLYS inga egentliga behov för egenföretagande konstnärer av regelförenklingar inom de förordningar som finns uppräknade i departementets inbjudan. En regelförenklingsprocess på det här området måste i vilket fall som helst genomföras på ett sätt som tar hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller för konstnärligt och litterärt yrkesverksamma samt till de nationella kulturpolitiska målen.
KLYS anser däremot att det finns behov av regelförenklingar
inom andra politikområden än kultur- och medieområdet som skulle underlätta för
egenföretagande och frilansande konstnärligt yrkesverksamma. Det gäller framför
allt regler inom ramen för trygghets-systemen, arbetsmarknadspolitiken och
skattelagstiftningen. Eftersom det kan konstateras att dessa regelsystem kan få
oväntade och drastiska konsekvenser för konstnärer är det av yttersta vikt att
ansvariga departement för arbetsmarknads-, skatte- och socialpolitiken samråder
med Kulturdepartementet i dessa frågor när det gäller regelförenklingar för
egenföretagande konstnärer.
KLYS upplever att det råder en bristande samordning mellan
och inom de myndigheter som ansvarar för socialförsäkringar,
arbetslöshetsförsäkringar, skatter m m, d v s mellan och inom Försäkringskassan,
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, AMS och Skatteverket, när det gäller
konstnärligt yrkesverksammas villkor. Denna problematik uppmärksammades av
utredaren Anders Forsman i utredningen Konstnärerna och trygghetssystemen SOU
2003:21. Ett resultat av den utredningen är att Konstnärsnämnden fått ett
utvidgat uppdrag att sprida kunskap om yrkesverksamma konstnärers sociala och
ekonomiska villkor. Som ett led i detta utvidgade uppdrag arbetar
Konstnärsnämnden för närvarande med att bygga upp en webbaserad regelguide när
det gäller trygghetssystem och skattefrågor i förhållande till konstnärlig
verksamhet. Denna skall underlätta för konstnärer, såväl arbetstagande som
egenföretagande konstnärer, att verka på kulturarbetsmarknaden. Även
samordningen och kontakterna mellan ovan nämnda myndigheter å ena sidan och
Konstnärsnämnden å den andra skulle dock behöva förbättras enligt vad KLYS
erfar.
Inom AMS finns en särskild organisation för
kulturarbetsmarknaden: Arbetsförmedlingen Kultur. Organisationen är inrättad
eftersom denna del av arbetsmarknaden har särskilda förutsättningar. Även inom
Skatteverket finns i Stockholm och i viss mån i Göteborg särskild kompetens på
kulturområdet. Den artistavdelning som finns vid Skattemyndigheten i Stockholm
och som är till stor hjälp och förenklar för yrkesverksamma konstnärer bör
enligt KLYS tjäna som modell för en nationell sådan avdelning, som erbjuder
hjälp till konstnärer verksamma i hela riket. På samma sätt bör en rikstäckande
enhet med specialkompetens på kulturområdet inrättas inom Försäkringskassans
verksamhet. Alla konstnärliga yrkesutövare oavsett var i landet de bor bör
behandlas lika i förhållande till dessa myndigheter. Därför är det viktigt med
en samsyn inom myndigheterna när det gäller konstnärlig verksamhet baserad på
särskild kompetens om konstnärernas villkor.
I det fortsatta arbetet med eventuella förenklingar av de aktuella förordningarna anser KLYS att regeringen måste ha en direkt dialog med berörda konstområden, både med företrädare för det offentliga, för konstnärerna och för näringslivet. De olika departementen inom regeringen bör dessutom samråda med varandra i frågor som berör konstnärers villkor.
För KLYS
Ulrica Källén
Förbundssekreterare