KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 7 april 2006

KLYS synpunkter på SOU 2005:95 Nyttiggörande av högskoleuppfinningar

Innehåll

Presentation
Utredningens förslag
Föreslagna ändringar i sekretesslagstiftningen
Högskolelärares upphovsrätt
Övriga förslag och konsekvenser

Presentation

I KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - ingår 18 medlems-organisationer, som i sin tur företräder yrkesverksamma konstnärer inom olika konstområden såsom bild-, ord-, ton- och scenkonst. KLYS företräder således bl a författare (däribland läromedelsförfattare), journalister, tonsättare, musiker, bildkonstnärer, skådespelare och regissörer i frågor av gemensamt intresse såsom upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor, skattefrågor, yttrandefrihet och mediefrågor. Upphovsrätten är av grundläggande betydelse för konstnärliga och litterära yrkesgrupper eftersom den ger dem möjlighet att få kontroll över och skäligt betalt för sina skapande insatser.

Det rubricerade betänkandet behandlar resultat av högskoleforskning. Eftersom dessa också normalt utgör upphovsrättsligt skyddade verk och är resultat av författande och ibland av annan konstnärlig verksamhet finner KLYS anledning att i korthet kommentera förslagen.

Utredningens förslag

Utredningen lägger två alternativa lösningsförslag till hur man ska kunna nyttiggöra högskoleuppfinningar. I det ena behålls det s k lärarundantaget och det införs en skyldighet för lärare och andra arbetstagare med forskningsuppgifter att anmäla patenterbara uppfinningar som kan hänföras till verksamhetsområdet för den högskola där forskaren är anställd. Det andra förslaget går ut på att man avskaffar lärarundantaget med innebörden att högskolan ges en exklusiv rätt att förvärva rättigheterna till en anmäld patenterbar uppfinning, som kan hänföras till den aktuella högskolans verksamhetsområde och som har en koppling till forskarens anställning eller faktiska forskningsverksamhet vid högskola.

KLYS generella hållning är att den akademiska friheten måste upprätthållas. Forskningen ska vara fri och inte påverkas av kommersiella hänsynstaganden. Vidare får friheten för lärare och andra arbetstagare med forskningsuppgifter att träffa avtal om sina prestationer och forskningsresultat inte äventyras. Liksom upphovsmän äger sina konstnärliga och litterära verk äger forskare sina arbetsresultat och ska ha rätt att själva välja när och hur de vill publicera dem.

Ett avskaffande av lärarundantaget är ett stort ingrepp i den enskilde forskarens rättigheter och kräver en professionell organisation i högskolan med en kompetens att värdera och överta forskningsresultat. KLYS ser mot denna bakgrund stora risker med förslaget om ett avskaffat lärarundantag och anser att förslaget om införande av en anmälningsplikt är att föredra. Men vi ser även problem med det s k anmälningsalternativet. Se vidare yttrande från KLYS’ medlemsorganisation Sveriges Läromedelsförfattare.

Föreslagna ändringar i sekretesslagstiftningen

KLYS anser att utredningens förslag om sekretess innebär mycket långtgående konsekvenser för öppenheten i den svenska forskningen och avstyrker därför utredningens förslag i den delen. Se vidare KLYS’ medlemsorganisation Journalistförbundets yttrande.

Högskolelärares upphovsrätt

Utredningen har berört områden som egentligen inte ingått i uppdraget. Det gäller framför allt högskolelärares upphovsrätt. I utredningen uppmanas högskolan att träffa avtal om upphovsrättsligt skyddade verk med sina högskoleanställda, vilket inte har varit dess uppgift. En sådan uppmaning riskerar att leda till ogenomtänkta avtal om övertagande på bekostnad av upphovsmannens intressen. Högskolan är inte att jämställa med ett förlag eller annat medieföretag med kunskaper och erfarenheter av att tillvarata och bevaka upphovsmannens rättigheter. KLYS vill i sammanhanget framhålla att den enskilde upphovsmannen normalt befinner sig i en svagare förhandlingsposition än sin motpart vilket många gånger resulterar i oskäliga avtalsvillkor till nackdel för upphovsmannen. Denna situation gäller också de flesta anställda upphovsmän.

Hur rättigheterna fördelar sig mellan anställd och arbetsgivare när det gäller upphovsrätt är inte reglerat i lag, förutom beträffande datorprogram, som kan sägas vara ett artfrämmande moment i den lagstiftning som har till syfte att skydda konstnärliga och litterära verk. Specifikationsprincipen, d v s principen om att de rättigheter som inte reglerats uttryckligen i ett avtal (t ex i ett anställningsavtal och som inte ingår som ett led i anställningen) kvarstannar hos upphovsmannen, måste vara vägledande för upphovsrättsligt skyddade verk även inom högskoleforskningen.

Utredningen synes utgå ifrån att datorprogram skapade av högskoleanställda övergår till arbetsgivaren i enlighet med 40 a § URL. KLYS är inte överens med utredningen om detta. Om man närmare undersöker utformningen av och motiven till 40 a § URL framgår att bestämmelsen inte kan anses vara tillämplig på merparten anställda inom högskolan. Bestämmelsen kräver nämligen att den anställde utvecklat programmet som ett led i sina arbetsuppgifter eller efter instruktioner av arbetsgivaren. Eftersom högskoleanställda inte är anställda för att ta fram datorprogram efter instruktioner från arbetsgivaren är det tveksamt om 40 a § URL alls kan tillämpas på dem.

För att undvika en splittrad rättighetsbild skulle ett uttryckligt undantag kunna göras från presumtionsregeln i 40 a § URL för ovan nämnda datorprogram. Detta skulle innebära att upphovsrätten gäller fullt ut för dessa fall.

Den praxis angående anställdas datorprogram som högskolorna tillämpar idag, d v s att högskolorna inte brukar göra anspråk på programmen utan hanterar dem på samma sätt som andra upphovsrättsligt skyddade alster, ligger också i linje med vårt förslag.

Övriga förslag och konsekvenser

KLYS delar utredningens slutsats att det är av största vikt att högskoleforskare får grund-läggande kunskaper om immateriella rättigheter såsom patent och upphovsrätt till forskningsmaterial. Vi anser att sådana kunskaper också skulle ingå som ett led i alla konstnärliga högskoleutbildningar samt i grundskola och gymnasium för att medvetandegöra rättigheter till intellektuella prestationer som ett naturligt inslag i utbildning. yrkesliv och vardag.

I övrigt hänvisar KLYS till sina medlemsorganisationers remissyttranden (Journalist-förbundet, Sveriges Läromedelsförfattares Förening samt Författarförbundet).

För KLYS

Ulrica Källén
Förbundssekreterare/jurist