Våra ord och begrepp

Våra ord och begrepp

Det kan bli många och långa begrepp när det pratas kulturpolitik och kulturskapares villkor. Här utvecklar vi några av de vanligaste begreppen och hur KLYS ställer sig till dem. Har du fler begrepp du vill få beskrivna med KLYS-glasögon? Tipsa oss gärna!

Armlängds avstånd

Principen om armlängds avstånd innebär att politiker inte ska lägga sig i innehållet i konstnärlig verksamhet eller göra konstnärliga bedömningar av den. Den bedömningen ska istället göras av personer med konstnärlig kompetens. Politikerna ska enligt principen besluta om storleken på anslagen, men aldrig ha inflytande över hur de fördelas.

Aspektpolitik

Samspelet mellan kultur och andra politikområden, där aspektpolitik handlar om hur kulturen kan användas och bidra inom andra områden såsom utbildning, regional tillväxt, hälsa och miljö.

Avtalsslutande part

KLYS arbetar för att stärka kulturskapares ställning som avtalsslutande part, vilket innebär att vi genom ny lagstiftning vill göra det möjligt för kulturskapare att träffa bättre avtal och få rimligare villkor och ersättningar än vad de har idag.

Civilsamhället i kulturpolitiken

Begreppet används i kultursamverkansmodellen som en benämning för t ex studieförbund, folkbildning, arrangörer och andra ideella organisationer, d v s det som inte utgör det professionella kulturlivet.

KKN - Kulturella och kreativa näringar

Enligt Tillväxtverkets definition ingår i kulturella och kreativa näringar; arkitektur, turism- och besöksnäringar, mode, design, film, foto, dator- och TV-spel, media, musik, måltid, upplevelsebaserat lärande, litteratur samt scenkonst. KLYS menar att professionella kulturskapare utgöt kärnan i de kulturella och kreativa näringarna.

KLYS-perspektivet

KLYS företräder konstnärligt yrkesverksamma inom alla konstområden och vår strävan är ett konstområdesövergripande förhållningssätt, där det råder balans mellan olika konstområden när det gäller kulturpolitikens engagemang, satsningar och resursfördelningar. Vi kallar det KLYS-perspektivet.

Konstnärlig kvalitet

Begreppet kvalitet är ett dynamiskt och komplext begrepp som aldrig kommer att få en fast definition. Kvalitetsbegreppet bör ständigt diskuteras och problematiseras. I det nationella kulturpolitiska målet om att främja kvalitet ingår enligt KLYS ett ansvar att se till att professionella kulturskapare har goda villkor.

Konstnärlig förnyelse

Ett av de nationella kulturpolitiska målen handlar om att främja konstnärlig förnyelse. Samhällets insatser måste garantera både enskilda och grupper av kulturskapare möjligheter att under en viss tid kunna inrikta sig på experiment och förnyelse. Konstnärlig förnyelse utgör en grund för hela den konstnärliga verksamheten för varje enskild kulturskapare.

Konstnärspolitik

Den politik som fokuserar på de yrkesverksamma kulturskaparnas förutsättningar att verka och få ersättning för sitt arbete. Konstnärspolitiken är en viktig del av kulturpolitiken. Utan goda villkor för professionella kulturskapare, begränsas tillgången i landet till konst och kultur som präglas av kvalitet och mångfald.

Nationell konstnärspolitik – konstnärspolitiken har traditionellt varit en uppgift för den statliga/nationella nivån i form av t ex stipendier och andra stöd från myndigheter såsom Konstnärsnämnden, Kulturrådet, Kulturbryggan och Musikverket.

Regional konstnärspolitik – genom kultursamverkansmodellen och KLYS regionala arbete har den regionala konstnärspolitiken utvecklats runt om i landet. Den regionala konstnärspolitiken kompletterar den nationella och omfattar satsningar på t ex resurscentra, kollektivverkstäder, residens, inkubatorer, kompetensutveckling osv för yrkesverksamma kulturskapare

Konstnärlig frihet

Den konstnärliga friheten finns uttryckt i de kulturpolitiska målen genom formuleringen Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Enligt KLYS kan en verklig konstnärlig frihet bara uppnås genom goda villkor för konstnärligt yrkesverksamma.

Kulturell infrastruktur

Den kulturella infrastrukturen kan sägas utgöras dels av kulturinstitutioner av olika slag som är mer eller mindre offentligt finansierade (från statligt, regionalt eller kommunalt håll) samt andra lokaler för mötesplatser och andra arbetsplatser t ex replokaler, verkstäder, träningslokaler och inspelningsstudios), dels de kulturverksamheter som utgörs av olika satsningar på kulturskapares villkor runt om i landet såsom kompetensutvecklingsinsatser, centrumbildningar, inkubatorer osv och det s k ”fria” kulturlivet.

Kulturell mångfald

De många olika former genom vilka grupper och samhällen uttrycker sin kultur. Mångfalden av kulturyttringar visar sig både i bredd och spets i utbudet, och genom olika sätt för konstnärligt skapande, produktion, spridning, distribution och nyttjande, oavsett de medel och den teknik som används. Jämför definition i Unescos mångfaldskonvention från 2005.

Kulturens egenvärde

Begreppet avser kulturen för kulturens egen skull och att det konstnärliga uttrycket är ett mål sig, d v s det ska inte i första hand tillföra något till andra områden och samhällssektorer. Konsten ska få skapas i sin egen rätt. Det hindrar naturligtvis inte att vi sprider eller tar del av kultur för att vi mår bra av det eller för att det skapar arbetstillfällen och tillväxt.

Kulturens finansiering

Även kulturens finansiering behöver präglas av mångfald, med en stark offentlig finansiering i form av statliga, regionala och kommunala anslag till kulturen för att garantera en väl utvecklad kulturell infrastruktur i hela landet.

Kulturpolitik

Den offentliga struktur som finns på såväl nationell, regional som kommunal nivå för att leva upp till de kulturpolitiska målen såsom kvalitet, mångfald och tillgänglighet; kulturell infrastruktur i form av bl a kulturinstitutioner och offentliga stödsystem. Kulturpolitiken har i första hand ett samhälls- och medborgarperspektiv.

Kulturskaparsamråd

Inom ramen för kultursamverkansmodellen och vid framtagandet av sin regionala kulturplan inrättar allt fler regionala kulturförvaltningar i landet olika typer av samråd eller referensgrupper med yrkesverksamma
kulturskapare. Det övergripande syftet med kulturskaparsamråd är enligt
KLYS att de ska bidra till ett levande konst- och kulturliv i regionen, där yrkesverksamma kulturskapare kan bo, verka och utvecklas.

Kulturskapares villkor

Kulturskapares villkor påverkas av en mängd olika politikområden och samhällssektorer. De påverkas av rådande konjunkturer, globalisering, regionalisering, digitalisering, projektifiering, ekonomisering m m. KLYS arbetar i första hand med de villkor som KLYS kan påverka politiskt på olika nivåer och genom lagstiftning.

MU-avtalet

Ramavtalet för bild- och formkonstnärers ersättning för medverkan vid utställningar som tecknats mellan staten och Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Fotografers Förbund och Svenska Tecknare (som alla är medlemmar i KLYS) och trädde i kraft 2009.

Professionella kulturlivet

Begreppet används i kultursamverkansmodellen som benämning för enskilda professionella kulturskapare samt för konst- och kulturproducerande institutioner och organisationer.