KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 22 december 2004

KLYS synpunkter på principerna för skydd för traditionella kulturella uttryck (folklore) och traditionell kunskap

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - är en samarbetsorganisation på kulturområdet som genom sina 18 medlemsorganisationer företräder ca 30.000 verksamma upphovsmän och utövande konstnärer inom olika konstområden, bl a författare, tonsättare, bildkonstnärer, musiker och skådespelare. En av KLYS främsta uppgifter är att värna om och utveckla upphovsmännens och de utövande konstnärernas rättigheter. Det upphovsrättsliga systemet är därför i ständig fokus för KLYS, både på nationell och internationell nivå.

KLYS instämmer i att det finns behov av att ge skydd för traditionella kulturella uttryck (folklore) och traditionell kunskap i den mån befintliga rättssystem såsom upphovsrätt, patenträtt, mönsterskydd
o s v inte kan erbjuda skydd. Det är KLYS uppfattning att systematiskt och kommersiellt utnyttjande av tredje världens resurser och kulturarv på något sätt måste stävjas och att det finns anledning att tillmötesgå U-ländernas önskemål. Men ett skydd på detta område får inte inkräkta på och urholka etablerad, väl fungerande internationell och nationell upphovsrätt. Principen om respekt för och förenlighet med andra internationella och regionala konventioner och överenskommelser måste upprätthållas. Vi vill här bl a hänvisa till internationella juridiskt bindande instrument på upphovsrätts-området såsom Bernkonventionen, Romkonventionen, WCT och WPPT.

I förslaget uttrycks att skydd för folklore och traditionell kunskap inte skall ersätta, utan komplettera andra skydd som kan vara tillämpliga på dessa uttryck, vilket enligt KLYS är ett viktigt förtydligande. Men även om ett skyddssystem på området skulle bli komplementärt är KLYS skeptisk till att det byggs upp system vid sidan om de traditionella immaterialrätterna i form av ett slags egendomsrättsliga ordningar. Förslaget innehåller också en hel del oklarheter. Det framgår inte hur stater eller grupper, som kan sägas på något sätt stå för folklore, skall få ersättning. Ett annat problem är hur mottagargruppen skall definieras och avgränsas. Man kan också fråga sig vilka verktyg som skall garantera den internationella verkningsgraden av en egendomsordning knuten till folklore.

Underlaget i remissen ger således inte tillräcklig information för att KLYS skall kunna förutse konsekvenserna av de tänkta bindande reglerna. Vi har därför svårt att i dagsläget ta ställning till förslaget, men vill mot bakgrund av det ovan sagda uppmana regeringen att inta en restriktiv hållning i det fortsatta arbetet med ett regelverk på området.

I övrigt kan sägas att KLYS annars stödjer principen om respekt för kulturell mångfald och att hänsyn till olikheter i de nationella lagstiftningarna måste tas. En viktig process som KLYS vill peka på i sammanhanget är den som nu pågår inom ramen för UNESCO om en konvention till skydd för kulturell mångfald. Konventionen, som har ett uttalat utvecklings- och solidaritetsperspektiv, bör samspela med WIPOs ambitioner på området för folklore.

Vidare måste det även fortsättningsvis vara möjligt att låta sig inspireras av traditionella kulturella uttryck och traditionell kunskap för legitima syften. I arbetet med eventuellt skydd på området måste framför allt de yttrande- och informationsfrihetsrättsliga aspekterna vägas in.

Med vänlig hälsning

Ulrica Källén

Förbundssekreterare/jurist

Stockholm den 14 september 2004

Kulturdepartementet

103 33 Stockholm

KLYS’ och COPYSWEDEs synpunkter på slutbetänkandet SOU 2004:16 Digitalradio

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – är en paraply-organisation på kulturområdet som representerar 18 medlemsorganisationer inom olika konstområden. KLYS företräder genom sina medlemmar bl a författare, journalister, bildkonstnärer, tonsättare, musiker och skådespelare. Inom KLYS samarbetar de olika konstnärsgrupperna i gemensamma frågor som t ex upphovsrätt, kulturpolitik, mediefrågor och arbetsmarknadsfrågor. En fråga som genomsyrar KLYS olika arbetsområden är försvaret av kulturell mångfald, framför allt inom olika medier. KLYS har en intern arbetsgrupp för mediefrågor som regelbundet diskuterar frågan om digitalisering av radio och TV samt public service-bolagens utveckling.

COPYSWEDE företräder samma konstnärsgrupper som KLYS och är en organisation för samordnande av förhandlingar om utnyttjande av rättigheter som förekommer som ljud och rörliga bilder. COPYSWEDEs verksamhet omfattar en rad olika avtalsområden som i stor utsträckning rör vidareanvändning av radio- och TV-program, främst inkassering och fördelning rörande kassettersättning och licensiering av vidaresändning av radio- och TV-program i kabel-TV-nät. COPYSWEDE omsatte 2003 157 miljoner kr.

KLYS och COPYSWEDE kommer i det följande att framför allt fokusera på de medie- och kulturpolitiska aspekterna av digitalradioutredningen.

KLYS och COPYSWEDE ställer sig positiva till en fortsatt digitalisering av ljudradion. Även ljudradion måste delta i den digitala utveckling som sker på medieområdet, annars finns det risk för att ljudradions viktiga roll som kulturskapare och kulturförmedlare försvagas i förhållande till de andra medier. Hänsyn måste härvid tas till att ljudradion är en unik medie- och konstform som måste utvecklas på sina egna villkor.

Det finns starka skäl att tro att digitaliseringen av ljudradion kommer att bidra till en ökad kulturell mångfald i radioutbudet genom tillgång till fler kanaler och en större variation i programutbudet, vilket KLYS och COPYSWEDE välkomnar. Utvecklingen av nya unika kanaler och ett ökat kulturutbud till en ökande lyssnarkrets är eftersträvansvärt, men det är samtidigt viktigt att det växande antalet s k nischkanaler inte leder till en marginalisering av smalare kulturyttringar.

Konstnärliga verk och prestationer utgör en stor och betydelsefull del av innehållet i ljudradion. Genom den digitala nätutbyggnaden etableras nya vägar för upphovsmän och utövande konstnärer att nå ut med sina alster, vilket i sin tur betyder nya arbetstillfällen för konstnärligt yrkesverksamma. Upphovsrätten är här central när det gäller att stimulera konstnärligt skapande och mångfald. Det är av yttersta vikt att upphovsmän och utövande konstnärer kan skydda sina rättigheter även i den digitala miljön. De skall ha berättigade ersättningar för det växande utbud av upphovsrättsligt skyddade verk till en allt större krets lyssnare som digitaliseringen av ljudradion innebär.

KLYS och COPYSWEDE är sedan länge anhängare av en stark och reklamfri radio och TV i allmänhetens tjänst som skall nå ut med ett brett och kvalitativt utbud till så många lyssnare och tittare som möjligt. Digitaliseringen av Sveriges Radio (SR) är enligt KLYS och COPYSWEDE nödvändig för att bibehålla och stärka public service-verksamheten inom ljudradion och för att SR skall kunna leva upp till sitt unika uppdrag även i framtiden. SR:s public service-uppdrag innebär ett viktigt nationellt kulturansvar, där kommersiella överväganden inte skall behöva ta överhanden på bekostnad av den kulturella och kulturpolitiska uppgiften. I kulturansvaret ingår bl a att främja nyskapande programinnehåll, vilket har stor betydelse för nyskriven svensk dramatik, litteratur, musik m m. Förutsättningarna för denna främjande uppgift bör enligt KLYS och COPYSWEDE bli ännu bättre i och med digitaliseringen.

Digitaliseringen av ljudradion är emellertid förhållandevis dyr både för radiobolag och konsumenter. I utredningen anges med rätta att det är konsumenternas vilja att investera i den nya tekniken som kommer att vara styrande för övergången till digitalradio. Det krävs att priserna på digitala radiomottagare fortsätter att sjunka och att ekonomiska incitament tillskapas för fler än SR att bedriva digitalradiosändningar för att få igång digitalradio-marknaden. Vidare krävs att konsumenterna upplever ett mervärde med digitalradio i jämförelse med den analoga radion bl a i form av ett förbättrat och utökat programutbud. Här har upphovsmän och utövande konstnärer en viktig roll i egenskap av nyskapande konstnärer som i ökad utsträckning ska förse lyssnarna med ett attraktivt kulturinnehåll.

Kostnaderna för den försöksverksamhet som SR bedrivit under ett antal år har varit mycket höga. KLYS och COPYSWEDE är kritiska till de nedskärningar i den ordinarie programverksamheten som SR tvingats göra under senare år p g a kostnader för teknikskifte. SR:s kulturpolitiska ansvar måste prioriteras även om nya resurser blir nödvändiga. Pengar får ej tas från programverksamheten för att finansiera den digitala nätuppbyggnaden. Utredarens bedömning att det bör ske en etappvis utbyggnad av DAB-sändningarna, d v s modell 2, låter därför av denna anledning rimlig under förutsättning att SR tillförs de resurser som behövs för att kunna upprätthålla och utveckla ett brett utbud av nyheter, samhällsprogram, kultur, underhållning m m i den nya digitala miljön. Vidare måste regional produktion runt om i landet, inklusive program med lokal förankring, säkerställas inom public service-radion.

Det förefaller klokt att göra en utvärdering av DAB-verksamheten 2008. Vid den tidpunkten finns med all säkerhet bättre förutsättningar att fatta avgörande beslut om den digitala ljudradions framtid. Vidare delar KLYS och COPYSWEDE utredningens bedömning att det är för tidigt att fastlägga någon tidpunkt för upphörande av de analoga ljudradiosändningarna.

Eftersom det behövs incitament för att locka de privata radioaktörerna till DAB anser KLYS och COPYSWEDE att förslaget om att erbjuda privatradion förändrade koncessionsvillkor är motiverat. Någon form av förmånliga villkor måste komma till stånd för att olika radioaktörer i större utsträckning skall våga investera i digital teknik. Det är dock angeläget att sändnings-tillstånden utformas så att den likriktning av innehållet, som bl a blivit resultatet i utvecklingen av den kommersiella lokalradion, undviks vid tilldelandet av tillstånd för

ljudradiosändningar i det digitala marknätet. Ett auktionsförfarande enligt de tidigare reglerna för den analoga lokalradion bör därför inte införas.

När det gäller kriterier för tillståndsgivning för ljudradiosändningar i det digitala nätet är det några principer som KLYS och COPYSWEDE avslutningsvis vill lyfta fram. Sändningarna skall präglas av största möjliga grad av yttrandefrihet och mångfald, regionalisering skall eftersträvas och spridning skall ske på olika ägare för att i möjligaste mån undvika ägarkoncentration. Vidare bör täckningsgraden för den digitala ljudradion enligt KLYS och COPYSWEDE vara densamma som FM-nätet. Det är viktigt att säkerställa tillgängligheten så att alla lyssnare kan ta del av det nya och utökade programutbudet.

För KLYS För COPYSWEDE

Ulrica Källén Gun Magnusson

Förbundssekreterare/jurist Verkställande direktör